onsdag 5 oktober 2011

Hon är bakom ryggen igen
Nedanför brösten
Äcklar mig
Att jag låter henne ta för sig
Dra mig uppåt, utåt
Jag hade sagt upp allt
Men hon är slug
Snabb med fingrarna
Käkarna greppar mig
Tvingar ner saker i min hals
Du är så vulgär
Full av skit
Å ändå aldrig mätt
Jag också
Dränkt i skam, i skuld, i synd
Sipprar ut över det lena, det ljumma, det mjölkvita

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar