söndag 17 juli 2011

Supply And Demand

Står på Pressbyrån i Nils Ericsson-terminalen för att köpa en cola till min bussfärd. Jag har bara lite bråttom som vanligt. Framför mig i kön står fem styck fräsare (mildare variant av stekare) och ser lite lätt förvirrade ut. Som svenskfödd och uppfostrad har jag extremt låg tröskel för velighet av alla de slag. Hos andra naturligtvis, själv får jag vela dygnet runt och gör så frekvent. Men, anyho, de springer fram och tillbaka med bästa kudden och rullväskor för att plocka upp det senaste måstet till sin färd. Samtidigt som de köar. Ja, precis. Undertecknad kör under tiden en stillastående stepp med ena förståndiga oxford brogueskon. När de väl är färdiga med springet, ska de betala. 

Och vad ska de då köpa utöver Ahlgrens bilar, flaskvatten och snus? Jo, BILJETTER TILL STOCKHOLM!  Någon har alltså bestämt att det ska gå att köpa biljetter i automat, på nätet, i mobilen, på tåget/bussen,  i biljettkassan på Centralstationen, och nu även på Pressbyrån.  PRESSBYRÅN! NEJNEJNEJNEJNEJNEJ! NU RÄCKER DET! Nu säger skomakarn nej.

Är det någon som har tänkt på konsekvenserna av detta ständiga curlande? Vad som händer när alla nio miljoner individer hamnar i situationer där det inte räcker med att vrida ringarna till max så de bildar ordet flax, önska, åsså vips är du i Stockholm? Hur outhärdligt det kommer att bli för alla som jobbar i andra kiosker som får känna på juvenil vrede och höra att de minsann säljer månresor på ICA Maxi? Någon som har tänkt på det? Men framförallt: har någon tänkt på oss som har bara lite bråttom och ska ha en cola till vår bussfärd? Det är vad jag helst av allt vill veta. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar