För tre sekunder sen åkte dator plus alla mod cons som följer med ut genom köksfönstret rakt ner i grävlinggrytet. I teorin. Själv försöker jag så värdigt som möjligt kväva den Eyjafjallajökullska ilska/besvikelse/självförebråelse som rasar i min annars så filbunkslika kropp... Jag är avpissad som ett barn, ni vet när det bara kliar i hela kroppen och man önskar inget hellre än att sparka sönder hälarna mot golvet i sann treåringsanda. Gråta och skrika och bita ihop tänderna tills det knakar i skallen. Men jag är på jobbet, så den lyxen är mig tyvärr ej förunnad.
Jag kanske ska förklara upprinnelsen till den lilla (stora) invärtes eruptionen. Patti Smithbiljetter över nätet. Frågor på det? Nej, jag trodde väl inte det. Ni är smarta nog att räkna ut alla tänkbara händelseförlopp som innefattar mig, dator, hemsidor, Visakort och LÖSENORD (Jag har femtielva olika och inget nedskrivet, för jag, jag kommer minsann ihåg dem även om de är fabricerade kl. 03.17 en stjärnklar natt.). Jag...blir...så...trött. Min tröghet slår ju alla rekord ibland. Samma sak har hänt med Bruce, inte en eller två, utan tre gånger. Pappa sa alltid: "Snus, pengar, nycklar." innan han gick hemifrån förr. Bra där. Min version blir för tråkig att räkna upp, men jag bjuckar på en låt, fin i både Pattis och Bruce version. Och i helgen ska jag finkamma stan efter en Pattihatt, så jag åtminstone kan likna henne lite. Vi har ungefär lika slitet hår att ha under den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar